”För en ekonomisk och hållbar produktion ska mjölkkor ge en så stor del av mjölken som möjligt via grundfodret.” Den här meningen präglar utfordringen av mjölkkor.
Idisslare kan smälta cellulosa, det vill säga beståndsdelarna i växtcellernas väggar, som egentligen är osmältbara för ryggradsdjur, tack vare en symbios med mikroorganismer i matsmältningskanalen. Under evolutionens förlopp har deras matsmältningssystem specialiserat sig på det, varför det krävs passande foder, det vill säga grundfoder, för att det ska fungera.
Oavsett om det gäller en 20- eller en 40-litersko, så utgör ett högkvalitativt och rent grundfoder basen för sunda och produktiva djur, vilket i sin tur är grunden för din ekonomiska framgång.
I vommen hos alla idisslare lever det olika mikrober som genom fermenteringen av fodret ger djuret energi i form av flyktiga fettsyror, vitaminer och högkvalitativt protein.
De här mikroorganismerna trivs optimalt vid ett pH-värde på cirka 6,0-6,5. De bildade fettsyrorna sänker emellertid pH-värdet kontinuerligt. Mikroberna skulle då gå under på grund av sina egna jäsningsprodukter. Men sänkningen av pH-värdet motverkas av den buffrande verkan från djurets saliv vid en utfordring som är anpassad efter idisslare. Äter idisslare tillräckligt mycket grundfoder, leder fodrets fysikaliska struktur till en naturlig idissling med tillräcklig salivbildning. Då ställer pH-värdet i vommen in sig på en optimal nivå.
Vid en för hög andel kraftfoder i ransonen fungerar inte självregleringen längre på grund avsaknaden av strukturverkan. Då bildas det en acidos, en försurning av vommen, med långfristiga hälsorelaterade följder och försämrad mjölkproduktion.
Sträva inte av enbart fysiologiska och hälsorelaterade, utan även av företagsekonomiska, orsaker, efter att producera en stor del av mjölken via grundfoder.
På lantbruk med mjölkkor utför fodermedel (produktion och kompletteringsköp av foder) med sina nästan 50 % av produktionskostnaderna per liter mjölk1 den största delen av den värdeskapande kedjan. Här finns det alltså en enorm potential.
Ju mer mjölk som kan produceras av det egna fodret på gården, desto mindre av ett kostsamt kraftfoder måste tillsättas för att uppnå goda resultat.
Det framgår bland annat i mjölkrapporterna2 från Bayerische Landesanstalt für Landwirtschaft (LfL) att vinsterna på mjölkgårdar ökar med en högre mjölkproduktion från grundfoder. Det beror på kvaliteten hos det erbjudna grundfodret, om djuren äter det i tillräcklig mängd.
1Dorfner, G och Hofmann, G (2008): Hög mjölkproduktion från grundfoder – en nyckel för den framgångsrike mjölkbonden
2 Bayerische Landesanstalt für Landwirtschaft (2021): Mjölkrapport från Bayern 2020 Resultat från redovisning av företagsgrenen mjölkproduktion 2019/2020.
Idisslare är finsmakare. Kvaliteten avgör i huvudsak om dina djur äter det erbjudna grundfodret i stora mängder.
Hos mjölkkor påverkas foderupptagningen till cirka 50 % av djurrelaterade faktorer, såsom djurets vikt, mjölkproduktionen och laktationsdagen och till 50 % av själva fodret.3 I första hand är energitätheten i grundfodret avgörande.
Resultat från många års forskning med över 2 200 Holstein-Frisisk nötboskap samt fläckiga och bruna mjölkkor kommer till uttryck i DLG:s (Deutsche Landwirtschaftsgesellschaft - tyska lantbrukssällskapet) uppskattningsformel för foderupptagning: Ökar energiinnehållet i grundfodret med 1 MJ nettoenergi under laktation/kg torrmassa, ökar den totala foderupptagningen med cirka 1 kg torrmassa per dag.3
Därför lönar det sig på alla plan att aktivt förbättra kvaliteten på grundfodret så mycket som möjligt.
3Gruber, L; Pries, M; Schwarz, F-J; Spiekers, L och Staudacher, W (2006): Uppskattning av mjölkkons upptagning av foder Information från Deutsche Landwirtschaftsgesellschaft 1/2006.