Det idealiska växtbeståndet, den optimala tidpunkten för slåtter och de bästa skördarna kan nyttjas, först när fodret kommer hem till gården i den högsta kvaliteten. Fram till dess utgör nedsmutsningen av fodret ett annat viktigt kriterium. Jord är ofta orsaken till en undermålig kvalitet på grundfodret. Den negativa påverkan underskattas ofta.
Råska som en parameter för nedsmutsat foder
Råaskehalten är en ofta använd parameter för nedsmutsat foder. Beakta då att råaskan inte är detsamma som ”smuts”. Varje växt innehåller mineralämnen och spårelement som sammanfattas som råaska. Den ligger på lite över 70 g/kg torrmassa beroende på typen av växt och utvecklingsstadium. Förutom de här mineralerna räknas även nedsmutsningen av fodret i form av sand och lermineraler in i råaskan.
Orienteringsvärdet för en ren foderskörd är en råaskehalt under 100 g/kg torrmassa.
Lägre fodervärde
Mindre foderupptag från djurens sida
Ökningen av andelen råaska minskar automatiskt halten av alla andra näringsämnen. När det gäller energihalten ger 10 g råaska i form av jordig smuts cirka 0,1 MJ mindre nettoenergi under laktation per kg torrmassa.1 Råproteinhalten sjunker med cirka 1,6 g/kg torrmassa.2
Dessutom får idisslarna i sig små mängder smutsigt foder. Orsaken är för det första de smakrelaterade förändringarna och för det andra fodrets lägre smältbarhet respektive energihalt.
Som tumregel gäller: 1 % jordig smuts förorsakar 200 kg mindre mjölk från grundfodret per ko och laktation.3
1Resch. R (2009): Kvalitetsvärdering av österrikiska gräsensilage och silomajs i praktiken. Avslutningsrapport ensilageprojekt, 29.
2 Resch, R; Frank, P; Stögmüller, G; Tiefenthaller, F; Peratoner, G; Adler, A; Gasteiner, J och Pötsch, E M (2014): Nedsmutsning av foder med jord – orsaker, identifiering och påverkan. Specialbilaga i tidskriften Landwirt.
3 Resch, R (2012): Kvalitet vid ensilering – teori och praktik. 3:e Bondedagarna i Burgenland-Steiermark den 9 februari 2012.