Det är nödvändigt att göra det skördade grundfodret hållbart, så att du kan försörja djuren högkvalitativt, mjölkproduktionsrelaterat och kostfysiologiskt över hela året. Ensilering är en foderkonserverande metod som är mycket skonsam för näringsämnena och dessutom har låga produktionkostnader.
Konservering genom mjölksyrajäsning
Det sitter fast olika mikroorganismer, bland annat mjölksyrabakterier, på växterna. Utan luft omvandlas en del av växtens socker till i huvudsak mjölksyra. Den bildade syran leder till en snabb sänkning av pH-värdet och svarar därmed för en mikrobiologisk stabilitet hos grödan. Därmed blir foderkonserven möjlig att lagra.
Mjölksyrabakteriernas följeslagare i foderväxterna kan emellertid leda till problem.
Oönskade mikroorganismer
Clostridier räknas till mjölksyrabakteriernas värsta fiender De omvandlar socker, protein och mjölksyra till oönskad smörsyra. Clostridier förekommer i jorden och hamnar därför i ensilaget främst genom smutsigt foder.
Kolibakterier alstrar i huvudsak ättiksyra med en stickande lukt. Förruttnelsebakterier bryter ner högkvalitativt protein. De här båda mikroorganismerna tillförs via nedsmutsat foder precis som kolibakterierna.
Jäst- och mögelsvampar kan förorsaka en oönskad uppvärmning i efterhand.
Konkurrensfördel för mjölksyrabakterierna
Alla de här mikroorganismerna är stora konkurrenter till varandra. Den stora fördelen ligger i att deras livskrav skiljer sig åt. A och O för ett optimal ensilage är därför att skapa en tydlig konkurrensfördel för mjölksyrabakterierna genom ett snabbt uteslutande av luft och en avsevärd sänkning av pH-värdet från början.
När det handlar om ensileringsvillkor, är ett av de viktigaste målen att undvika jord i fodret. Då hamnar helt enkelt inte flera oönskade mikroorganismer i ensilaget.
Ett annat stort inflytande på ensileringen har grödans botaniska sammansättning. Bestånd med en stor andel gräs ger ett bra ensileringsresultat. Gräs innehåller nämligen en hög sockerhalt i jämförelse med baljväxter och örter och erbjuder därför tillräckligt mycket näring åt mjölksyrabakterierna. Dessutom är halten av buffrande proteinföreningar och mineralämnen lägre, varför pH-värdet kan sjunka snabbt.
Men även tidpunkten för slåttern spelar stor roll. Råfiberhalten får inte vara för hög, så att fodret kan komprimeras ordentligt. Därmed kan all restluften tryckas ut ur silon.
En torrmassehalt på 30-40 % är en idealisk förutsättning för en optimal ensilering.
Vid upp till 28 % torrmassa kan det bildas jästjuice med avsevärda förluster av torrmassa under ensileringen. Samtidigt finns det en ökad risk för produktion av smörsyra och ättiksyra i för våta foderpartier.
Från 40 % torrmassa minskar däremot komprimerbarheten och det blir för torrt för mjölksyrabakterierna. Det kan bildas svamp i form av jäst och mögel.
Dessutom måste torrmassehalten vara identisk i hela fodret. För optimala ensileringsvillkor ska variationerna i hela grödan inte överstiga +/-5 procentpunkter.1 Det krävs en ren spridningsbild från hövändaren och en exakt nerläggning av krossen.
1 Resch, R (2017): Jäsningsfodrets kvaliteter. Var finns reserverna? 44:e Boskapskonferens 2017, 81-93.
Snittlängden utgör en kompromiss mellan för idisslare korrekt djurutfordring och komprimeringslämplighet.
Ju kortare materialet är, desto bättre kan det komprimeras. Samtidigt går den för idisslare nödvändiga strukturverkan förlorad vid för kort foder. För att få en tillräcklig idisslaraktivitet ska partikellängden inte underskrida 22 mm.
Partikellängden måste vara jämn, för att undvika att fodret väljs på foderbordet. En jämn snittkvalitet är därför avgörande. Därmed reduceras överlånga partiklar till ett minimum, ensilagets komprimerbarhet höjs avsevärt och ett val från djurens sida undviks. Ur en totalekonomisk betraktelse ska alltid följande princip gälla: Så kort som det krävs, så lång som möjligt.