
För en optimalt användning erbjuder PÖTTINGER olika spetsvarianter med olika kombinationsmöjligheter gällande utloppen på gödningsskon. Då kan många användningsområden täckas. De visade möjligheterna är exempel på den praktiska användningen.

Utloppet på gödningsskon ställs då in på 100 % uppe, varvid utsädet blandas in direkt i det övre jordskiktet på cirka 0-5 cm. Utmatningspunkten sitter tätt bakom kultivatorpinnen. Det kan användas för gödning på våren vid såbäddsberedningen. Emissionsförluster undviks genom omedelbar övertäckning.

Baljväxter kan sås som kvävesamlare för en effektiv täckgröda. Det kan även användas vid sådd av baljmängder med stora frön och stora mängder utsäde, exempelvis bondbönor.
Inför sådd av vete kan en startgödning göras på hösten som ger en jämn gödningsverkan över växternas hela växtperiod.

Med en inställning på 50 % material uppe och 50 % nere lämnas utmatningen såväl på ytan som på plogsulan. Gödningsmedlet fördelas då över hela arbetsdjupet, vilket är optimalt vid en utjämningsgödning med fosfor. Förfarandet är lämpligt även för en grundläggande markbearbetning på hösten med ett arbetsdjup från 15 cm.

Den bästa effektiviteten uppnås vid bearbetning på våren, varför den passar väldigt bra till majs. Då nyttjas gödningsmedlet som en starthjälp i det översta jordskiktet under ungdomstiden, medan lockbetet i djupet drar rötterna neråt. Gödningsmedlet följer därmed rötterna längs arbetsdjupet.

Materialet matas ut nere till 100 %. Utmatningspunkten finns då på plogsulan. Därmed går det att placera gödningsmedel i det nedre jordskiktet ner till 35 cm djup. Därmed blir jorden luckrad djupt, samtidigt som ett förråd med gödningsmedel placeras. Helst ska stabiliserade kvävegödningsmedel användas, eftersom emissionsförluster då undviks.

Vid bearbetning på hösten placeras gödningsmedlet djupt och förblir inaktivt under vintern. Mineraliseringen av stabiliserat kvävegödningsmedel startar vid en marktemperatur på cirka 8 grader, vilket är idealiskt för sockerbetor som bildar sina rötter på det djupet tack vare lockbetet för att nå fukten i jorden där.